Musik: Det vackra, det oskyldiga.

På en en camping utanför Kalmar såg jag något av det mest gripande jag någonsin vilat ögonen på. Det var en minigolfbana, gammal och sliten. På sidan hade någon - en sommarjobbare kanske? - målat en krokodil och en sköldpadda, i ofrivilligt naivistisk stil. De stod vända mot varandra, båda log, krokodilen med sylvassa tänder.
"Hej", sade sköldpaddan i en pratbubbla.

Färgen var flagnad, faktum var att hela minigolfbanan var flagnad. Allt tycktes vara i skiftande stadier av sönderfall. Och det var något med den där teckningen, som ett minne av någon annans förlorade barndom, som etsade sig fast på min näthinna, som vred om mitt hjärta och gjorde det svårt att andas för en stund.

Musiken och videoklippet nedan fungerar - såväl i symbios som var för sig - på ungefär samma sätt. Artisten heter Hauschka, och du kan läsa mer här och här.