Film: Once Upon A Time In The Midlands.

Titel: Once Upon A Time In The Midlands
Regi: Shane Meadows
År: 2002
Land: England

En bakfull Robert Carlyle vaknar upp framför teven och ser en friande Rhys Ifans få nobben i en direktsänd talkshow. Den nobbande, Shirley Henderson, är Carlyles ex och mamma till hans dotter. Uppmuntrad av det han just sett lämnar han sitt kriminella liv i Glasgow och återvänder till småstaden för att försonas. Men att konkurera ut den fumlige Rhys Ifans visar sig vara lite svårare än han tänkt sig.
Så inleds en engagerande, men väldigt märklig och splittrad film. Den vill vara lite mer än den förmår, och kasten blir lite väl tvära mellan smutsig socialrealism, sötsliskig familjefeelgood och putslustig westernparodi. Det sistnämnda känns ganska ansträngt, som en gimmick som borde ha kastats bort vid klippbordet. "Hot Fuzz" lyckades bra med att ta en genre (polisaction) och placera den i en ovanlig omgivning (brittiska landsbygden). Här märks westerninfluenserna mest i ett fåtal kameravinklar och i den påklistrade spaghettimusiken i bakgrunden. Det känns helt enkelt malplacerat på fel sätt.

Men det finns mycket att gilla också. Jag uppskattar det faktum att det är en relativt optimistisk film. Det är brittisk arbetarklass, folk är bleka och har fula kläder, det är grått och skitigt. Men för den sakens skull känns ingenting hopplöst. Karaktärerna är underbara. Jag har aldrig fastnat för Rhys Ifans tidigare, men här är han verkligen jättebra som godhjärtad byfåne driven till destruktiva handlingar. Carlyle är naturligtvis briljant han också; långhårig, sluskig och halvfarlig. Han spelade en liknande roll med bravur redan i "Trainspotting". Här är han lite snällare, en antihjälte som man inte vet om man ska älska eller hata. Kathy Burke glänser också i en viktig biroll.

"Once Upon A Time In The Midlands" är absolut en sevärd film. Shane Meadows borde bara ha valt vilket ben han ville stå på. Konsekvens Shane, konsekvens.