onsdag, augusti 29, 2007

Musik: En låt #22.

Red House Painters - All Mixed Up

Låt oss för ett ögonblick låtsas att den här bloggen hade läsare. Låt oss låtsas att dessa läsare kommenterade det jag skrev, kom med synpunkter, kritik och hyllningar och ställde frågor. En fråga jag föreställer mig att jag skulle få om så vore fallet, är: "Vad är egentligen dealen med de här återkommande 'En låt'-inläggen? Är det låtar som är bra just nu? Är det en rangordning av de bästa låtarna genom tiderna? Innebär det i så fall att låt nummer ett, Clienteles cover på "Where The Universes Are" är din absoluta favoritlåt? I'm From Barcelona på andraplatsen, är det något du står för?"

Nej, och nej, och nej. Låtarna jag räknar upp här är bara låtar som jag känner för att skriva några rader om. Det är inte nödvändigtvis fantastisk musik, bara fina bitar som fångat mitt intresse för en stund, som jag finner det relevant att berätta om, vare sig det innebär att jag tar pulsen på samtiden, blir nostalgisk för en stund, drar en rövarhistoria eller postar en mp3a.

Vore det här en ranking hade jag låtit någon annan låt representera Red House Painters. "Summer dress" kanske? "Michael"? "San Geronimo"? "I Am A Rock"? (Mark Kozelek har alltid varit bra på det här med covers.) "Mistress"? "Michigan"? "Golden"? "Drop", herregud, "Drop". Det finns så många.

Men nej, just nu är det "All Mixed Up", en Cars-cover från "Songs For A Blue Guitar". Det är en ganska fantastisk låt, dock aningen för lång för att kvala in på Red House Painters-topplistan. Många av deras låtar är långa, men "All Mixed Up" trampar vatten vid några tillfällen, och det drar ner omdömet något. Men, som sagt, det är fortfarande en fantastisk låt. Just nu lite extra aktuell eftersom den slumpades fram i mp3-spelaren härom dagen. Jag stod i en fullpackad tunnelbanevagn, och när Kozelek sjöng refrängen med smärtsam inlevelse slöt jag ögonen och stod så, blundandes en lång stund utan att skämmas. Kanske är jag själv lite mixed up, eller så är det bara hösten och allt den för med sig som gör Kozelek-svärtan lite extra aktuell just nu.

Lägligt nog är Kozelek också aktuell med ett Sverige-besök. Den 23:e oktober står han på Södra Teaters scen. Vilda hästar kan inte hålla mig därifrån.

Etiketter: , , , ,

3 Comments:

Anonymous Anonym said...

Va! När var det här?
Igår vid ca 17.45 spelades samma bit i en butik på Götgatan. Och den gjorde ungefär samma sak med mig. Glömde all shopping och väntade lite här och var tills den var slut. Om det ligger en försäljningsstrategi bakom så har de msslyckats.. (å det grövsta- har aldrig handlat något men musiken minns jag, Wuthering Heights en annan gång).

8:18 fm  
Blogger Niklas said...

Det här var nog igår tror jag, eller om det var tisdags kanske.

Åh, vilken butik var det? Känns som ett ställe dit man vill gå och bara lyssna på musik. Kate Bush är ju hur bra som helst. Har planer på att inom den närmaste framtiden skriva några rader om "Cloudbursting", en av mina favoritlåtar med henne.

8:58 fm  
Anonymous Anonym said...

Monks heter den väl, nästgårds med Indigo!

10:41 em  

Skicka en kommentar

<< Home