Musik: En låt #17.

M.Ward - You Still Believe In Me

Japaner, japaner, japaner, dessa försiktiga melankoliska japaner och deras försynta tolkningar av amerikanska 60-talsklassiker…
Ja, M.Ward är ju amerikan, inte japan, men när jag sätter ”Transistor Radio” i stereon för första gången ligger Haruki Murakamis ”Kafka På Stranden” på nattduksbordet, nästan utläst, och det är något med M.Wards akustiska version av ”You Still Believe In Me” som känns väldigt Murakamisk.
Kanske är det för att den, åtminstone jämfört med Beach Boys-originalet, känns lite valpig, lite ofärdig. Som något som i all hast spelats in av någon brådmogen 18-åring, på ett studentrum någonstans i världen, kanske samma studentrum som det där Toru Watanabe satt och ältade sina kärleksproblem i ”Norweigan Wood”?
Kanske är det för sprödheten, den Maher Shalal Hash Baz-aktiga känslan av att allt när som helst kan falla samman, en känsla som jag tror att Murakami skulle kunna låta Kafka Tamura eller nämnda Toru Watanabe ägna flera sidor åt att analysera.