Film: 1408.
Regi: Mikael Håfström
Genre: Skräck
Titel: 1408
Land: USA
År: 2007
En fladdrande gardin i bakgrunden. En skugga som kanske, kanske inte bör kastas där den kastas. En termostat som vägrar fungera som den ska. En klockradio som plötsligt börjar spela. "1408" börjar ganska lovande. Det är en film som hyllats för sitt old school-spökande, och den inledande timmen lyckas bygga upp en rätt kuslig stämning. Så långt är allt väl. John Cusack funkar bra som Mike Enslin, skeptisk spökhotellsrecensent, och Samuel L. Jackson spelar sin hotellägare ungefär som vanligt - lite vresigt och barskt, som rollen kräver. Tyvärr barkar det utför ganska snabbt, och spökerierna blir så överdrivna (utan att kännas läskiga överhuvudtaget) att man omöjligtvis kan ta något på allvar. Då större delen av filmen går ut på att John Cusack ensam befinner sig i ett hemsökt rum krävs det att skrämseleffekterna fungerar för att filmen ska hålla. Det finns inte särskilt mycket annat att falla tillbaka på. Ingen kärlekshistoria som engagerar, ingen komik som underhåller, inte ens historien om Mike Enslins sorgearbete känns särskilt angelägen. Kvar finns bara ett, förvisso ganska snyggt, frossande i specialeffekter som varken skrämmer eller underhåller.
4/10
Genre: Skräck
Titel: 1408
Land: USA
År: 2007
En fladdrande gardin i bakgrunden. En skugga som kanske, kanske inte bör kastas där den kastas. En termostat som vägrar fungera som den ska. En klockradio som plötsligt börjar spela. "1408" börjar ganska lovande. Det är en film som hyllats för sitt old school-spökande, och den inledande timmen lyckas bygga upp en rätt kuslig stämning. Så långt är allt väl. John Cusack funkar bra som Mike Enslin, skeptisk spökhotellsrecensent, och Samuel L. Jackson spelar sin hotellägare ungefär som vanligt - lite vresigt och barskt, som rollen kräver. Tyvärr barkar det utför ganska snabbt, och spökerierna blir så överdrivna (utan att kännas läskiga överhuvudtaget) att man omöjligtvis kan ta något på allvar. Då större delen av filmen går ut på att John Cusack ensam befinner sig i ett hemsökt rum krävs det att skrämseleffekterna fungerar för att filmen ska hålla. Det finns inte särskilt mycket annat att falla tillbaka på. Ingen kärlekshistoria som engagerar, ingen komik som underhåller, inte ens historien om Mike Enslins sorgearbete känns särskilt angelägen. Kvar finns bara ett, förvisso ganska snyggt, frossande i specialeffekter som varken skrämmer eller underhåller.
4/10
Etiketter: Film, John Cusack, Mikael Håfström, Samuel L. Jackson, skräck, Stephen King
1 Comments:
Fel, fel, fel, fel!!
Skicka en kommentar
<< Home