Svammel: Vatten under broarna, saker mellan stolarna.

Fick ett presentkort på Bokia i julklapp av min far, och har nu bestämt mig för vad jag ska använda det till: Andres Lokkos emotsedda antologier ”Andres” och ”Lokko”. Gärna utgåvorna i snygg lyxförpackning. Sympatisk intervju med författaren finns här: http://stockholm.etc.se/26597/en-galen-snobbs-betraktelser/ Det gör mig upprymd att läsa om hans politiska åskådning. Inte för att jag var omedveten om den, men kan tycka man ser för lite av den i hans texter annars. Det är märkligt, ju hårdare Sverige har dragits åt höger, desto mer sällan ser man till de plakatpolitiska skribenterna. Eller snarare: desto mindre plakatpolitiska blir skribenterna. Är de rädda för att sparka in öppna dörrar? Är klyftorna så djupa och synliga att det känns meningslöst att skriva om dem? Eller är jag helt fel ute?
--


Från politik är steget inte långt till Joe Strummer. Ända sedan hans cover på ”Redemption Song” spelades på en fest för några veckor sedan har den gått på repeat. I mitt huvud. Fantastisk melodi, och Strummers röst har väl aldrig kommit mer till sin rätt än här? Låten återfinns på ”Streetcore” som numera står med på min ever growing önskelista. Borde man skaffa sig Bob Marleys original också?
--
Bytte tillbaka till min gamla mobil igår. Knappast en händelse som i vanliga fall skulle vara värd att blogga om, men omständigheterna kring mitt mobilbyte är lite lustiga.

Ungefär en gång om året blir jag uppringd av säljare från Phone House som undrar om jag vill förlänga mitt Tele2-abonnemang. Det vill jag i regel. Det är sällan något strul, och inte kostar det särskilt mycket heller. Jag är rätt nöjd med Tele2, varken mer eller mindre. Dock är det lite märkligt när Phone House ringer "på uppdrag av Tele2" och erbjuder en ny mobiltelefon mot att jag förlänger mitt avtal, och det sedan visar sig att telefonen i fråga, en Sony Ericsson w395, har "kända kompatibilitetsproblem" med Tele2. Det senaste halvåret har jag levt med en telefon som bryter fyra samtal av fem innan man hunnit tala till punkt. Vad det har fått för konsekvenser för mitt psyke kan jag bara spekulera i. Ruttet gjort av Phone House tycker jag.
--
Snöovädret. Jag som har problem med kollektivtrafiken som det är. I måndags var det riktigt hemskt. Stod och svajade på en överfylld buss i över en timme, med mjölk- och parfymstinkande medpassagerare tryckta mot kroppen. I övrigt har jag faktiskt inte lidit så mycket av det. Busstrafiken mellan Högdalen och Liljeholmen har inte påverkats farligt mycket. Peppar peppar.

Politik: Med vänner som dessa...

http://www.aftonbladet.se/debatt/debattamnen/samhalle/article6483262.ab

Behöver du inga fiender, Reinfeldt. Vilket jävla övertramp.

Politik: En kommentar #3.

boanv, 45 år, Idag 11:01
Man bedriver teateruppsättningar som ingen vill
se, man gör tidningar ingen vill läsa, man målar tavlor som ingen vill köpa
osv.Men om man inte får pengar från skattebetalarna till att fortsätta med
detta, då dödar man kulturen, stryper "debatten" och tystar alla former av
kulturyttringar. Är det en rättighet att starta en kulturtidning och få bidrag
till detta då det inte finns läsare eller?.

Kommentar till redaktörernas upprop mot nya kulturtidskiftsdefinitionen. Ibland, läs: oftast, önskar man att folk ville tänka åtminstone ETT steg längre innan de lägger sina flottiga fingrar mot tangentbordet.

Politik: Björklund och flumskolan.

Jan Björklund vill begränsa vår möjlighet att läsa upp gymnasiebetygen. "Slöseri med skattemedel", säger han. Ett effektivt sätt att fördjupa klassklyftorna skulle jag vilja säga...

När jag gick i gymnasiet var jag vad Björklund skulle kalla för "flummare". Inte en kaxig eller rebellisk typ, inte en sån som skulle fått smaka magisterns pekpinne i det samhälle borgarna tycks längta tillbaka till. Jag var bara på tok för upptagen med mig och mitt för att orka ta till mig av det mina lärare försökte lära mig. Hade för många dämpat upprörda samtal att försöka undvika att lyssna till om kvällarna, för mycket osläckt kärlekstörst, för mycket blandbandskomponerande och promenerande på Örebros gator. Jag skolkade från matten för att köpa tidningar på Serieboden mitt emot skolan och skolkade från idrotten för att jaga Smiths-singlar på Bananamoon. Det var sånt som kändes viktigt då. Jag jagade kunskap som ingen lärare ville lära ut.

Först några år senare, efter långa perioder av arbetslöshet, tom plånbok och meningslösa arbetsmarknadspolitiska åtgärder, hade jag inspiration och sinnesro nog att börja plugga igen. Jag började med Komvux. Läste upp Matematiken, det nödvändigaste och svåraste. Jag fortsatte med Svenskan och Engelskan, ämnen jag alltid haft lätt för och bara slarvat bort i gymnasiet. Det gick lysande. Trots min dyskakyli blev det VG i matte. Svenskan gav mig inspiration att utveckla mitt litteraturintresse, att gräva vidare i de gamla klassikerna som tidigare kännts så hotfulla. Jag fick ett jävla självförtroende att få plugga nu, när tonårens sociala våndor inte låg som ett läskpapper i min kunskapstörstande strupe.

Livets hårda skola hade lärt mig att jag behövde gymnasiebetygen för att komma någonstans i livet. Att det inte funkade med IG i matte och medelmåttiga betyg i ämnen där jag kunde överprestera. Livet hade också lärt mig att kunskap inte var ett nödvändigt ont, utan att det faktiskt var jävligt givande att ha koll, att kunna hänga med, att vara allmänbildad. Det kan man bli utan bokstäver på ett papper. Men de där bokstäverna underlättar, onekligen.

Och lika lite som hårdare fängelsestraff leder till färre brott kommer begränsade möjligheter till efterstudier att hindra skolk, avhopp eller "flummande". En rånare begår sitt brott för att han tror han ska komma undan. En skolkare stannar hemma för att han tror att det ordnar sig ändå. Det gör det också, ibland, när möjligheterna finns. Ta inte bort de möjligheterna, Björklund.

Politik: Pet hate #3.

Nej, naturligtvis är det inte George Orwells "1984" jag avskyr, utan den politik som med galloperande hastighet transformerar vårt samhälle till en kopia av den framtid som här målades upp. Läs mer på http://stoppafralagen.nu/, och slåss sedan med näbbar och klor för att denna dystopi inte blir verklighet.