Tv: Californication.

Sådär. Sju avsnitt in i serien känner jag att det är dags för en liten utvärdering. Och jodå, "Californication" är en bra tv-serie. Rolig, gripande (även om de där riktigt engagerande scenerna hittills har lyst med sin frånvaro) och ganska jäkla beroendeframkallande. Men samtidigt smått oroande. Gång på gång tvingas jag att påminna mig själv om att Hank Moody inte alls är en skön lirare, utan faktiskt en djupt tragisk figur. En förvuxen tonåring som döljer sitt självhat bakom en vägg av elaka oneliners, destruktivt drickande och tomt sex.

Jag ser på ”Californication” på samma sätt som jag en gång läste Bukowski: (och inte är det väl för inte som David Duchovnys halvalkade sexmissbrukare delar förnamn med Henry ”Hank” Chinaski, Charles Bukowskis återkommande alterego?) med lika mycket fascination som äckel, lika road som oroad. Hank är inte cool när han lullar omkring i snabbköpet med en halvdrucken vinflaska i handen, det är inte häftigt när han kräks ner den svindyra tavlan hans exflickväns slemmige man just investerat i. Men det är kul. Hank Moody är ju något så klassiskt som en beautiful loser; vass och elak men med ett hjärta av guld, omöjlig att ha att göra med men svår att vara utan. En person som många (jag själv inkluderat) i svaga ögonblick önskar att vi kunde vara.

"Californication" har en annan fördel som får mig att hänga kvar, även efter ett osedvanligt segt avsnitt (som episod sju, "Girls, Interrupted") som i vanliga fall brukar kunna få mig att helt tappa intresset för en teveserie. Avsnitten är inte mer än tjugofem minuter långa. Kanske hade man inte orkar med större doser av den ganska sorgliga spritromantik detta trots allt är. Framförallt hinner jag aldrig bli rastlös innan eftertexterna börjat rulla.

Tv: Pepp #5.

Californication

"Lost" ? Lessnade efter säsong ett. "Huff" ? Fångades inte av pilotavsnittet. Vetskapen om att serien lagts ner gjorde att jag inte orkade lägga ner tid på den. "Dexter" ? Såg fem avsnitt. Spännande, snyggt och välgjort, men engagerade mig inte tillräckligt mycket. "Heroes" ? Såg piloten. Borde uppskatta, eftersom jag är ett stort fan av allt som har med superhjältar att göra, men nej. Jag orkade inte bry mig om den heller.

Sedan jag gjorde mig av med min teve för några år sedan har jag blivit extremt kräsen vad gäller teveserier. När det saknas möjlighet att sjunka ner i soffan och bara slötitta, när man istället ser ett tv-avsnitt på samma sätt som man ser en film, vill man inte längre ödsla tid på något mediokert. Eller, som fallet för det mesta är, något som är bra men inte extraordinärt. "Lost", "Huff", "Dexter" och "Heroes" är säkert toppenserier allihopa, men jag ser hellre om avsnitt av mina verkliga favoriter, "Nip/Tuck" och "Six Feet Under". Jag umgås hellre med gamla etablerade vänner som jag känner väl, än låtsas vara intresserad av nya bekantskaper.

Kanske kan trenden vända med "Californication". Mycket talar för det. Jag är svag för historier om författare, och "Californication" kretsar kring den cyniske avdankade författaren Hank (David Duchovny - också ett gott tecken!) Hank är frånskild och lever ett ganska klassiskt sunkliv med mycket sprit och fruntimmer. Lite som Christian Troy i "Nip/Tuck", men mindre glamouröst, om jag hajat saken rätt.

Den stora grejen med "Californication", snackisen, är att Hank börjat blogga, och att detta därmed är den första tv-skildringen av en bloggare. Jaha. Om detta säger jag varken bu eller bä. Men jag har stora förväntningar på "Californication". Författare, cyniker, David Duchovny, alkohol, Natascha McElhone. Bäddat för succé.