Musik: Vuxna män gör saker tillsammans.

Ny skiva på gång med Dinosaur Jr. Hade ingen aning, men blir väldigt glad. "Beyond" var ju faktiskt helt lysande! Första singeln "Over It" bådar mycket gott. Den har allt jag önskar av en Dinosaur Jr.-låt - ömhet, stökighet och någon slags frustrerad, instängd eufori. Fin video också, där ledstela indiekarlar medelålderskrisar på cyklar och skateboard. Skulle kunna skriva mer, men Conan har redan sagt det mesta. Tack!

Musik: Idaho - This Way Out.

Någon sålde mig ett sadcorepaket på Tradera. Bright Eyes, Elliott Smith, Low, Chris Bell, Jim O'Rourke och Idaho. Sånt kunde man ju inte motstå, särskilt inte i dessa tider av läpphäng och oro. Skivorna damp ner ikväll, och jag har således inte hunnit lyssna på mer än en skiva (men skivorna med Bright Eyes och Elliott Smith har jag hört tidigare. "Fevers & Mirrors"-dubletten gav jag rent av bort till min bror i utbyte mot varmkorv och gurkmajonäs).

Den skiva jag hunnit lyssna på är Idahos "This Way Out", och trots en liten trevande start där den låter lite jobbigt grungig lossnar den snart och blir faktiskt skitbra. Iallafall känns det så efter en första lyssning. Bestående minnet: en svajig röst dränks i ett hav av distade gitarrer. Jag är svag för sånt. Tänk "Penny Century"-era Bear Quartet, eller kanske Dinosaur Jr. Återstår att se om den är lika stark efter andra lyssning. Det lär uppdagas efter morgondagens tunnelbanefärd till jobbet. Håll utkik efter en rapport i Twitter-fältet.

Musik: Carpet People och lo-fi-kärleken.

Jag lyssnar på Carpet Peoples ”Assemble & Plug”.

I genren ”underskattade svenska band med begynnelsebokstaven C” toppar de listan, med viss konkurens från The Chrysler. Faktum är att en lyssning på den här skivan är tillräckligt för att väcka liv i min kärlek till lo-fi-rocken, en kärlek som drabbats av lite vardag och slentrian de senaste åren. Den där magiska känslan, spänningen som infann sig när en ny skiva (ny för mig) med Guided By Voices, Pavement eller Dinosaur Jr ramlade ner i brevinkastet (oftast klädd i ett senapsgult CDON-kuvert) har liksom lyst med sin frånvaro. Tills nu då. Just ikväll, efter en lyssning på ”Assemble & Plug”, som trots en del dödtid är en bitvis fantastisk liten skiva, känns det som om ostämda gitarrer och hes uppgiven röst, är det enda man behöver. Det känns också, trots bitande kyla utanför fönstret, som om våren är på väg.

Vågar man lite på Johan Jacobsson när han säger att 2009 blir lo-fi-året?

Musik: Årets skivor #3.

Smog dominerade den sena våren med ”Red Apple Falls”. Varm melankoli blir inte mycket vackrare, mer avslappnad och inbjudande än så. Som en ensam kväll på en veranda i den amerikanska södern. Eldkvarns nya, ”Svart Blogg” gick också varm. Jag är svag för Eldkvarn, och ”Fulla För Kärlekens Skull” blev soundtrack till, om inte utekvällar så åtminstone dagarna efter utekvällarna, när upplevelserna skulle förstoras och romantiseras och baksmällan rättfärdigas. En annan nyare skiva som jag lyssnade riktigt mycket på vid den här tiden på året var Dinosaur Jr:s <
”Beyond”. Årets comeback och en av bandets absolut bästa skivor.

Jag hade haft Ariel Pinks ”House Arrest” ett bra tag, men aldrig riktigt fastnat för den, förrän en intressant artikel i Sonic fick mig att ge den en ny chans. ”Alisa” och ”Every Night I Die At Miyagis” gjorde starkast intryck. Klassiska stycken pophantverk inlåsta i en kaotisk speldosa till produktion. De mest utflippade låtarna hoppade jag dock över.
Jag mötte sommaren (eller det som skulle föreställa sommaren) till tonerna av Clienteles ljuvliga ”God Save The Clientele”, först i mp3-spelaren, men efter en strålande konsert (årets bästa?) på Debaser köpte jag även skivan. En av de jag lyssnat flitigast på det här året, och faktiskt årets bästa skiva. Jag hoppades på att få avnjuta den från en sprakande stereo på en picknickfilt på Djurgården med en flaska vin och lite trevligt sällskap, men alla som tillbringade tid i Stockholm under regnsommaren 2007 inser att så aldrig blev fallet. Lyckligtvis fungerar deras moderna version av barockpop lika bra i stereon med regnet smattrande mot fönsterkarmen.